Blodsockret är en annan pipplig grej. Det påverkas av mat, fysisk rörelse, infektioner, smärta, sömn, väder, hormoner (t ex tillväxt, mens), tandsprickning, känslor och ibland av saker man överhuvudtaget inte förstår. Blodsockret är alltså inget statiskt utan något som regleras med insulin hela tiden, dag som natt. På friska människor sker detta automatiskt, men hos typ ettor måste det ske utifrån. Det kräver otaliga mätningar av blodsockret och ständigt pågående analyser av hur mycket insulin som går åt just här och just nu. Sjukdomen är individuell, så det som fungerar för en behöver inte fungera för en annan.
En vuxen etta har sin diabetes ständigt i bakhuvudet. Ett litet etta-barn har föräldrar som sköter analysen. En mittemellan-etta sköter delar själv men behöver fortfarande mycket stöd från föräldrar och sjukvård. Varje aktivitet, varje måltid föregås av beräkningar och analyser. Varje spontan aktivitet förbereds noga så att den inte ska behöva avbrytas för att något går snett. Utrymmet för misstag är mycket snävt.
Blir blodsockret för högt eller lågt kan man bli medvetslös. Båda tillstånden kan vara livshotande. För höga värden en längre tid leder dessutom till allvarliga komplikationer i framtiden eftersom blodkärlen i kroppen skadas.
Ligger blodsockret generellt sett någorlunda bra kan man leva ett gott liv. Men man har aldrig någonsin semester från sin diabetes. Aldrig, inte en endaste dag."