Idag har jag varit på sjukhuset i Lund (BUS), jag kom dit 10:00 så jag har inte varit så mycket i skolan idag. Hde bara ekonomi och 10 minuter engelska. HbA1c var högt, det var egentligen ingen big surprise. Jag låg på 62, man bör ligga på högst 52. Det är skillnad på att se och att få det sagt av en läkare/sjuksköterska att man ligger högt i långtidsvärdet. Förra gången sa min läkare att risken för skador ökar om man ligger över 60 och jag har ju legat på 60+ ett antal gånger innan, men sköterskan såg direkt på mig att det var jobbigt att få höra det och det var det. Jag försökte spela lugn och att det inte var SÅ jobbigt. Men tillslut orkade jag inte längre och bröt ihop och sa då att jag var rädd för skador. Hon var jätte snäll och tog sig tid att förklara att det inte var jätte illa och hon kollade upp mina tidigare HbA1c och sa att jag har för det mesta legat under 60 osv.
Jag bestämde mig även för pump idag, det kommer bli en Medtronic 640g och jag kommer inte ha något långtidsverkande, vilket betyder att jag MÅSTE ha på mig pumpen under uppvärmningarna, stretchningen och eventuellt hoppträningarna på cheerleadingen. Anlednkngen är för att jag fpr inte vara utan insulin inmer än 2h och mina träningar varar i mer än 2h. Vi kommer bli kontaktade av en sköterska när det börjar närma sig så att de kan lära mig pumpen osv.
Under besöket hos läkaren fick jag även svar på en fråga som jag grubblat över. Ifall det finns ett sammanhang mellan diabetes och att blodet levrar sig långsammt. Det finns ett samband sa hon. Där har jag förklaringen varför jag inte alltid slutar blöda när jag tagit ett stick i fingret, ibland slutar det med att jag får plåstra/vira papper. Ibland har det även hänt att jag varit nerblodad på ben, mage och händer.